MB

MENY
STARTSIDA
NYHETER
INFO
NYA BÖCKER
TIDNINGAR/
TIDSKRIFTER
FILMER
SÖK FAKTA
FN & ROLLSPEL
MÅNGFALD
NYTTIGA LÄNKAR
FOTO
KONTAKTA OSS
SELMA
VÄGVISAREN
 

Välkommen till Malmö Borgarskolas bibliotek
Nyheter
Öppettider: mån-tor 08.00-16.00, fre 08.00-15.00

NYHETER 2009

Opinion Sydsvenskan 2009-12-21

Debatten om Malmös biblioteksverksamhet måste breddas. Beslutsfattarna måste få upp ögonen för en förbisedd och underskattad biblioteksform – skobiblioteken, skriver skolbibliotekarier och pedagogisk personal i Malmö i ett gemensamt upprop.

Allt ljus på Malmö stadsbibliotek och vilka nya låntagare som kan lockas dit och hur. Samtidigt strömmar besökarna till våra skolbibliotek, helt utan att behöva lockas med klätterväggar och ansiktsmålning.

De kommer av naturliga skäl, på jakt efter bildning och kultur, upplevelser, kursböcker och hjälp att söka. De är i sin naturliga miljö, skolan, där tillgången till bibliotek borde vara en självklarhet.

Den bistra verkligheten är emellertid en annan. I Malmö ser vi flera exempel på hur skolbiblioteken prioriteras ned.

Några skolor som nyligen drabbats av nedskärningar är Monbijouskolan, Ribersborgsskolan och Fridhemsskolan, som nyligen förlorat sina skolbibliotekarier.

Då Komvux Kronborg flyttade sitt bibliotek till Malmö latinskola försvann en skolbibliotekarie. På våra skolbibliotek, från grundskola, gymnasium till komvux, skär man ner på verksamhet och tillgänglighet och stänger dörren framför näsan på våra kunskapstörstande elever.

Vem borde ha perspektivet att se till att biblioteksresurser går dit där de verkligen behövs? Hur kan skolbiblioteken vara så bortglömda i Malmös biblioteksdebatt?

Debatten i Malmö har till stor del kommit att handla om ifall biblioteket skall vara ett ställe för böcker eller människor. Diskussionen har klara paralleller till diskussionen om hur en samtida skola skall se ut. Skall en skola vara ett ställe där man förvaltar och sprider den kunskap som redan finns eller ett ställe där man undersöker, kommunicerar och skapar ny kunskap?

De bemannade skolbiblioteken i Malmö är sannerligen inga "bokmuséer", ingen av oss som arbetar i skolbiblioteken vill jobba i ett sådant bibliotek! Vi förmedlar läslust och hjälper elever att söka information och konstruera kunskap. Vi arbetar för ökad måluppfyllelse, vi vill hjälpa alla studerande malmöbor att erövra sitt språk.

Vårt uppdrag, liksom stadsbibliotekets, handlar ytterst om att värna demokratin. Vi är inte rädda för nya medier, våra elever inspirerar och utmanar oss ständigt att prova nya vägar för att göra medieströmmen begriplig och meningsfull.

På många gymnasiebibliotek, liksom på stadsdelsbiblioteken, mäter man antalet besökare. Skolbiblioteken ligger en bra bit över stadsdelarna i besöksstatistiken. Ett exempel är skolbiblioteket på Malmö Borgarskola till vilket det dagligen kommer 800-1300 elever.

Bemanningen på skolbiblioteken är en bråkdel av den personalstyrka som finns till hands på folkbiblioteken (vilken i sin tur också decimerats under senare år). På Malmö Borgarskola servar en bibliotekarie och en biblioteksassistent alla dessa elever.

Mer än 35 000 studerande malmöbor, barn, ungdomar och vuxna befinner sig i skolan varje dag. De behöver ett tillgängligt och bemannat skolbibliotek,som i nära samarbete med skolans pedagoger, hjälper eleven att nå målen i skolans läroplan.

Internationell forskning visar att på skolor där man har tillgång till utbildade skolbibliotekarier uppvisar eleverna högre resultat.

"Språkutveckling är nyckelordet för Malmö stads skolpolitik" står det i Malmös lokala skolplan. Det rimmar illa med läget på våra skolbibliotek.

Debatten om Malmös biblioteksverksamhet måste breddas. Beslutsfattare måste få upp ögonen för en förbisedd och underskattad biblioteksform.

Då organisationen är decentraliserad ner till varje rektor som beslutar om resurser till skolans bibliotek, saknas det ett samlat grepp. Vi efterlyser en biblioteksplan som reglerar kvaliteten på skolornas bibliotek. Blicken måste höjas så att Malmös skolelever får en jämlik tillgång till ett öppet skolbibliotek med utbildad personal på varje skola.

På så vis förser vi Malmö stadsbibliotek med nya besökare som fortsätter att betrakta ett tidsenligt bibliotek som en självklarhet och en demokratisk rättighet.

 

     

Malmö Borgarskolas elever trivs bäst!!!
2009-11-16
Under läsåret 2008/09 genomfördes en enkätundersökning bland Malmös gymnasieelever i årskurs 2. Malmö Borgarskola hamnade i topp både vad gäller hur eleverna trivs men också när det gäller ordningen på skolan. Vi är mycket glada och stolta över detta för det betyder att våra elever inte bara presterar mycket bra resultat i form av betyg utan att de även på andra sätt har en bra gymnasietid.
Vi på biblioteket är speciellt stolta över att 58 procent av Borgarskolans elever använder biblioteket för att söka information minst en gång i veckan. Betydligt fler än 2007 och bäst i Malmö. Läs gärna mer om undersökningen i bifogad fil:
Rapport
Rapport

Sydsvenskan från 1935 upphittad under ombyggnad på Malmö Borgarskola
2009-11-13
I en spricka i väggen hittade byggjobbarna, som just nu renoverar Borgarskolan, en tidning från tiden då skolan byggdes - ett exemplar av Sydsvenskan från 27 april 1935 som tidens tand tuggat rejält på, men som ändå är fullt läsbar. En hel del nyheter handlar om det sedan några år Hitlerstyrda Tyskland men också om engelsk cupfinal, lokala nyheter och annonser. Tillsammans med tidningen hittades också en sko från tiden och föremålen finns utställda i en monter på biblioteket.

Sydsvenska 1935


Björn Sjö & TT i Sydsvenskan 2009-08-29

Isak Sarac, avgångselev på IB-programmet på Malmö Borgarskola
Foto: Thomas Löfqvist (2008)
Isak Sarac, avgångselev på IB-programmet på Malmö Borgarskola, fick maximala 45 poäng i det slutbetyg som överräcktes till honom på lördagen.

MALMÖ. Därmed hör han till de blott 1,5 promille av alla elever i världen som läst International Baccalaureate (IB).

Hur kunde du få toppbetyg i allt?
– Jag har lagt ner rätt mycket tid på pluggandet. Särskilt historia. Och franska, som jag började med lite senare eftersom jag först valt spanska. Nu hann jag med båda.

Vilket är ditt favoritämne?
– Jag är svag för svenska. Jag gillar att läsa.

Har du fotografiskt minne eller något speciellt studieknep?
– Nej, nej, inget sånt. Det gäller nog att lära känna sig själv och komma på hur man lär sig bäst. För mig funkar det bäst att bara läsa.

Vad är framtidsplanerna nu?
– Jag tänkte ta det lite lugnt och läsa lite strökurser på universitetet nästa år. Sen funderar jag på Cambridge. De har en kurs med psykologi och politik, som verkar intressant.

Vilket yrke siktar du på?
– Vet inte. Kursen i Cambridge lockar just därför att den är rätt bred.

40 000 elever jorden runt läser på IB-programmet. Detta liknar inte vanlig svensk gymnasieutbildning. Eleverna läser sex ämnen som tenteras under några examensveckor i maj. All undervisning sker på engelska. Examensproven är gemensamma i hela världen och betygssättningen görs av externa examinatorer.

Även de andra IB-eleverna på Malmö Borgarskola lyckades nå sällsynt höga betyg, konstaterar Malmö stad i ett pressmeddelande. Genomsnittspoängen i avgångsklassen blev 37,6 poäng jämfört med världsgenomsnittet på 29,5 poäng.

Fakta
IB-programmet startades av några lärare vid en internationell skola i Schweiz 1968. De saknade ett standardiserat gymnasieprogram för diplomatbarn och andra elever som flyttade mellan olika länder.

I dag läser 40 000 elever över hela världen IB. Examensproven är gemensamma och betygen sätts av externa examinatorer.

Isak Saracs klasskamrater på Borgarskolan fick också bra betyg. Klassens genomsnitt blev 37,6 poäng, högt över världsgenomsnittet på 29,5.

 

     

Martin Rex i Sydsvenskan 2009-06-24



Malmös bästa gymnasium

Borgarskolan är Malmös bästa kommunala gymnasium. Det tycker i alla fall eleverna själva, visar en undersökning från Malmö stad.
Sämst betyg får Rönnens gymnasium där ledningen nu fruktar elevflykt.
– Vi är jätterädda för det, säger rektor Anders Wramnell.
Det är Malmös gymnasieelever i årskurs två som svarat på en enkät om vad de tycker om sin egen skola. Bakom undersökningen står Malmö stad som nu sammanfattat elevernas omdömen i en rapport. Rolig läsning för vissa rektorer, mindre kul för andra.
Tråkigast är det för ledningen på Rönnens gymnasium – deras andraårselever ger nämligen skolan sämst betyg av alla på punkt efter punkt, däribland på frågor om hur de trivs, hur trygga de känner sig och hur bra lärarna är.

– Jag är förvånad, dessa signaler har inte alls kommit fram tidigare, säger Anders Wramnell, rektor för skolans gymnasieutbildning, och menar att skolan nu ”måste ta sig en rejäl funderare på varför eleverna inte trivs”.
Högst betyg i flest kategorier får Malmö Borgarskola, tätt följd av S:t Petri och Agnesfrids gymnasium. Borgarskolans rektor Nicola Sarac förklarar sina elevers hyllningar med att skolan har ”en aktiv elevkår, självständiga ungdomar och genomgående hög kvalitet”.

– Jag är mycket stolt, säger han.

I utbildningsförvaltningens undersökning ingår både kommunala och fristående skolor, men medan de kommunala skolornas omdömen presenteras individuellt är friskolornas betyg ihopklumpade. Sammantaget är dock friskolorna mer populära än sina kommunala konkurrenter.

– Jag tror det beror på att vi generellt har mindre enheter och mer engagerad personal, säger Peter Connée, vd för Procivitas som driver en av Malmös största fristående skolor.

Anders Wramnell på Rönnens gymnasium har dock en helt annan förklaring till friskolornas popularitet: de är mer frikostiga med betygen.

– Det är det snacket som florerar, och jag kan tänka mig att det stämmer. I populismens namn har de lättare för att fria än fälla vid betygssättningen.
Totalt tillfrågades 3 467 elever och 2 513, drygt 72 procent, valde att svara på enkäten. Att friskolorna inte redovisas separat förklarar Malmö stad med den låga svarsfrekvensen från dessa skolor.

 

     

Lovisa Höök i Sydsvenskan 2009-06-04 Studenten - och sen då?

Foto: Lovisa Höök SPIE3 på Borgarskolan

Sydsvenskan ska följa en klass från Borgarskolan under deras första sommar efter studenten. Här kan du se vad de planerar.
" Sjung om studentens lyckliga dar". Och sen då? Sydsvenskan kommer att följa en klass på Borgarskolan första sommaren efter studenten.
En vill bli rik, en annan lycklig och en tredje processtekniker inom mejeri. Med skiftande planer och blandade känslor reste sig klassen SPIE3 på Borgarskolan från skolbänken på onsdagen för att ta det stora klivet ut i vuxenlivet.
Sydsvenskan kommer att följa de nyblivna studenternas första sommar i frihet. Vi kommer att besöka några av dem på sommarjobbet, inför utlandsresan eller i hängmattan för att prata om den nyvunna friheten.

 

     

Maggie Strömberg i Sydsvenskan 2009-06-01
Fina för fest
Foto: Leif Å Andersson
”Vad fina ni är!” ”Var har du fått tag på den klänningen?” Paulina Turban, Alexandra Malina, Mimmi Mårtensson, Hanna Magnusson från IB2 kramades glatt när de möttes utanför Hilton.

Ett myller av färgglada klänningar, skyhöga klackar och välknutna slipsar syntes på trottoaren utanför Hilton på söndagskvällen. Borgarskolans avgångselever hade studentbal. Många tog balen på största allvar. Håruppsättningar med och utan blommor hade fixats i timmar före festen. Flera finklädda par klev ur limousiner, som gled upp framför hotellets entré. Både långa drottningklänningar och korta, glansiga sidenfodral fanns på balgästerna.

 

     

Mona Forsell i Skånska Dagbladet 2009-04-23
Nyfikna på studier utomlands
Foto: Jonas Andersson
Alan Saleh och Artin Entezarjou passade på att ställa frågor till Anna Wuttke, representant för Plymouth University.

 
Intresset var stort när representanter för tio brittiska universitet besökte Borgarskolan. Omkring 300 elever från Malmö och Lund ville veta mer om hur det är att studera utomlands.

– Syftet är att ge information till svenska och danska ungdomar om universitetsutbildning i Storbritannien. Och en extra inblick blir det förstås när det gäller de gästande universiteten. Från och med hösten kommer det att bli information för alla Malmöelever, berättar Lois Petersson, lärare på Borgarskolan och universitetsrådgivare.
– Jag vill gärna studera i England. Helst vill jag hålla på med något inom medicin. Men jag kan även tänka mig att utbilda mig till något annat inom naturvetenskap, till exempel ingenjör, berättar Artin Entezarjou.
– Universiteten i England håller en hög standard och jag vill gärna jobba med folk från hela världen.
Alan Saleh, som också går på Borgarskolan, funderar på att söka till något universitet i England eller Skottland.
– Jag vill utbilda mig till arkitekt och är helt klart intresserad av att studera utomlands. Och Skottland är särskilt lockande, för där är det gratis att studera. I England kostar det 30 000 svenska kronor per läsår.
Lois Petersson påtalar att eleverna får en mycket bra utbildning i Storbritannien. En vanlig missuppfattning, enligt henne, är att det enbart är ungdomar med toppbetyg som kan studera utomland.
– Men så är det absolut inte. Självklart går det inte att komma med dåliga betyg, men möjligheterna av att bli antagen vid något universitet är större än vad de flesta tror, säger Lois Petersson.

     

2009-03-27
Vi Gratuelar Linnéskolan i Malmö till segern i Pythagoras Quest, Skåne 2009

och önskar dem LYCKA TILL i riksfinalen

Vi Gratuelar Linnéskolan i Malmö till segern i Pythagoras Quest, Skåne 2009

   

Elin Fjellman Jaderup i Sydsvenskan 2009-03-25
Borgarskolan att räkna med i matte
Foto: Peter Frennesson och Håkan Röjder
Nadia Alhamdani, Hannah Magnusson, Fredrik Signäs och Sandi Maslesa blickar framåt.

 
Från krisande industristad till högskolesäte med modernt näringsliv och bro till kontinenten. Det är Malmös framgångssaga. Men det finns också en dyster bild. Segregationsklyftan mellan ett välbärgat väst och ett fattigare öst har djupnat. Detta är stadens ödesfråga.
Det var inget integrationsprojekt när eleverna på Borgarskolan och Latinskolan arrangerade en skolkamp i basket i februari. Men kring matchen uppstod nya möten. Vi talade nutid, integration och 2020 med fyra som var engagerade i matchen.

Nadia Alhamdani
Program: Natur, tredje året.
Roll i basketmatchen: Leder hejaklacken på Latinskolan.


Detta betyder basketmatchen:

– Jättemycket. Det är kul när många ungdomar har ett gemensamt intresse. Det blir ett av många roliga minnen från gymnasiet.

Ålder: 18, fyllde i oktober.
Familj: Fyra yngre syskon, mamma (kock på dagis), pappa (truckförare i Köpenhamn).
Bor: I lägenhet på Lorensborg.
Väg till skolan: Femmans buss. Det brukar ta en halvtimme.
Fritid: Träffar kompisar, ser på tv.

Vad tror du att människor får för första intryck av dig?

– Glad och trevlig, tror jag.

Vilken egenskap hos dig själv är du mest nöjd med?

– Jag är positiv och väldigt fördomsfri, det får jag ofta höra.

Finns det någon egenskap som du inte är nöjd med?

– Jag tror mycket på horoskop. Mitt stjärntecken säger – jag är våg – att jag inte har någon riktigt stabil åsikt. Jag har en åsikt, men om någon säger något annat börjar jag tänka på det.

Planer efter studenten?

– Först ska jag till London på språkresa. Sedan ska jag studera till läkare eller tandläkare. Helst läkare, det är min dröm. Jag har alltid varit intresserad av människokroppen. Jag har inte tillräckligt bra betyg för att komma in på utbildningen i Sverige så jag kommer att studera utomlands, antingen i Ungern eller i Polen.

Vad gör du 2020?

– Jag tror faktiskt att jag kommer att vara läkare. Jag tror att jag kommer att vara gift och ha familj. Jag kommer att vara en vanlig mamma som jobbar och sköter hemmet och barnen, liksom.

Tankar om integration/segregation i Malmö:

– Vi är ju Malmös framtid och den här generationen är jätteblandad. Så jag tror inte att det kommer att vara lika uppdelat. Det är skönt om det är blandat, som på Lorensborg där jag bor och på Latinskolan. Då får du se alla kulturer och får veta hur allt fungerar.

Hannah Magnusson
Program: Samhällsprogrammet i idrottsklass med basketinriktning, andra året.
Roll i basketmatchen: Guard i Borgarskolans lag.

Detta betyder basketmatchen:

– En kul upplevelse som stärker skolandan. Man får lära känna fler människor. Det visar att det är bra att kombinera idrott och skola.

Ålder: 17, fyller 18 i september.
Familj: Lillebror, mamma (arbetsförmedlare) och pappa (professor i idrottsmedicin).
Bor: I radhus i Slottsstaden vid Erikslust.
Väg till skolan: Cyklar på sju minuter.
Fritidsintressen: Tränar basket i Malbas damlag. Träffar kompisar och familjen.

Vad tror du att människor får för första intryck av dig?

– Social. Utåtriktad. Ambitiös.

Vilken egenskap hos dig själv är du mest nöjd med?

– De jag nämnde. Jag är trevlig och motiverad.

Finns det någon egenskap som du inte är nöjd med?

– Jag vet inte om det är negativt, men jag är lite av en perfektionist. Jag är lite för hård mot mig själv ibland.

Planer efter studenten?

– Jag håller på att kolla upp college. Jag är född i USA och har släkt där på mammas sida. Jag är intresserad av att plugga inom arkitektur, undervisning eller journalistik.

Vad gör du 2020?

– Min dröm är att bo i New York. Det är där jag är född och det är absolut mitt favoritställe. Förhoppningsvis har jag kanske i alla fall början på familj. Det är dyrt att bo ensam i New York.

Tankar om integration/segregation i Malmö:

– Malmö borgarskola är en blandad skola. Här finns alla möjliga linjer vilket visar att skolan vill ha alla elever. Men visst – man kanske håller sig till sin sort. Det finns en klyfta i Malmö. Förhoppningsvis blir det bättre.

Sandi Maslesa
Program: Samhäll-ekonomi, tredje året.
Roll i basketmatchen: Guard i Latinskolans la
g.

Detta betyder basketmatchen:

– Det är en kamp mellan skolorna, men också gemenskap mellan skolorna. Jag tror att vi kommer att fortsätta samarbetet och ha bra kontakt.

Ålder: 18, fyllde i oktober.
Familj. Mamma (sjukskriven – tidigare städare, pappa svetsare).
Bor: I villa i Jägersro villastad.
Väg till skolan: Buss fem från Buketten vid Almgården till Konserthuset. Från dörr till dörr tar det cirka 25 minuter.
Fritidsintressen: Spelar basket i BBK Playmakers.

Vad tror du att människor får för första intryck av dig?

– Söt. Trevlig och lugn.

Vilken egenskap hos dig själv är du mest nöjd med?

– Min humor.

Finns det någon egenskap som du inte är nöjd med?

– Att jag är tillbakadragen.

Planer efter studenten?

– Jag vill plugga arkitektur. Det intresserar mig. Jag har bra fantasi. Typ hemma när vi renoverade villan var det ofta jag som föreslog grejer och det blev fint.

Vad gör du 2020?

– Jag kommer att vara basketproffs och bo i Spanien i en lyxig villa vid havet och ha en fru och tre barn.

Tankar om integration/segregation i Malmö:

– Jag tycker inte att Malmö är delat. Jag umgås med alla slags människor. Här är folk från många olika länder. Det är bra om man ska flytta utomlands att ha vänner som kan berätta hur det är i det och det landet.

Fredrik Signäs
Program: Natur, tredje året.
Roll i basketmatchen: Engagerad i Borgarskolans support.

Detta betyder basketmatchen:

– Det är ett bra tecken på att klyftorna inte är så stora. Finns det ett gemensamt intresse är det struntsamma var man kommer ifrån, hur man ser ut eller vilken skola man går på. Latin vill spela basket och vi vill spela basket.

Ålder: 18, fyller 19 i juli.
Familj: Näst äldst av fyra bröder. Mamma (tandläkare), pappa (begravningsentreprenör).
Bor: I villa i Limhamn.
Väg till skolan: 15–20 minuter med cykel eller 4:ans buss.
Fritidsintressen: Träffa kompisar. Musik – spelar själv piano och gitarr och lyssnar på rock.

Vad tror du att människor får för första intryck av dig?

– Trevlig och öppen.

Vilken egenskap hos dig själv är du mest nöjd med?

– Jag är spontan och har självdistans.

Finns det någon egenskap som du inte är nöjd med?

– Jag är tidsoptimist. Kan vara reserverad.

Planer efter studenten?

– Jag är skoltrött så jag ska ta ett sabbatsår. Jobba eller ut och resa och lära känna sig själv lite.

Vad gör du 2020?

– Jag har ett som jobb jag trivs med. Jag kanske bor utomlands. Kanske har man fru och barn.

Tankar om integration/segregation i Malmö:

– Idag är Malmö uppdelat. Det finns stereotyper: Bor man på Limhamn är man snobb. Bor man på Rosengård är man invandrare. Jag tror att Malmö kommer att bli mindre segregerat när staden växer. Toleransen blir nog större.

Vad tyder på det?

– Bara det faktum att Borgar möter Latin i basket och rugby i vår tyder på det. Fler och fler mötesplatser uppstår, inom skolorna genom elevkårsverksamheten och genom fritidsintressen.

     

Lennart Larsson i Skånska dagbladet 2009-03-18 Borgarskolan att räkna med i matte
Foto: Mohammed Kadum
42 lag ställde upp i helgens mattetävling. Borgarskolans två lag knep både första- och andraplatsehn. Fr v Mårten Bertenstam, Joel Sam Li, Tina Sjöström, Daniel Svedbrand, Louise Linné och Daniel Alavei.

Borgarskolan knep både första- och andraplatsen i gymnasietävlingen Matematikpilen i helgen.
– Nu har vi ambitionen att vi också ska slå ryssarna i matte – eller i alla fall spela på samma planhalva som dem om fem-sex år, säger Borgarskolans rektor Nicola Sarac entusiastiskt.
På tisdagsförmiddagen firade elever och lärare storsegern i mattetävlingen med tårta och "bubbel" i Borgarskolans matsal. Rektor Nicola Sarac var minst sagt stolt över sina elever. Andra skolor ställde upp med fyra och till och med fem lag medan Borgarskolan nöjde sig med två.
– Och så tog vi första och andra plats!
I lag två tävlade Tina Sjöström, Daniel Alavei och Mårten Bertenstam, alla elever från klass NV 1b. I lag ett var det Daniel Svedbrand, NV 1b; Joel Sam Li, PR IB b och Louise Linné, IB 2, som försvarade Borgarskolans färger.
Det klurigaste i tävlingen var inte själva matteuppgiften utan att problemet beskrevs i ord, tycker Louise Linné.
– Det var ganska långa textuppgifter och det var egentligen det som var det svåraste, att översätta det till matte.
Hon och lagkamraterna Joel och Daniel tog sig an varsitt problem och löste det och presentade sedan lösningen för de båda andra för efterkontroll.
– Vi kompletterade varandra bra även om inte känner varandra så bra eftersom inte kommer från samma klass.
Matteläraren Daniel Mondoc var naturligtvis också stolt.
– De har en oerhörd potential, berömmer han.
Rektor hoppas ni snart kan slå ryssarna i mattetävlingar?
– Oj. Ja, vi gör vårt bästa för att utveckla deras potential.
     

Håkan Malmström i Sydsvenskan 2009-03-14
2009 är Babyblues år
Babyhawks har gjort sitt för den här säsongen. Nu är det dags för Babyblues. I MFF-truppen på Marbella finns inte mindre än sju spelare som är under 20 år. Det är frukten av MFF:s samarbete med skolorna i Fotbollsakademin (för högstadieelever) och Fotbollsgymnasiet.
De sju i Babyblues går alla på Fotbollsgymnasiet på Borgarskolan.
Ansvarig för MFF:s utbildningspaket är Staffan Tapper.
– Vi har som krav, att de ska klara av gymnasiet med behörighet i alla ämnen, säger Staffan. Klarar de sig inte i skolan blir det ingen träning heller.
Det kan naturligtvis ställa till vissa problem med utbildningsinsatsen när man har fotbollsträning både på schemat och med A-truppen.
I nuläget blir det ibland bara en skoldag per vecka, resten handlar om fotboll.
Som det är för Jasmin Sudic, under vintern uppflyttad i A-truppen.
– Även om jag inte är i skolan så ofta så har jag ett studieprogram att följa, säger Jasmin.
Han tillhör dem som klarar skolgången utan större problem.
– En del kanske måste gå fyra år på gymnasiet för att hinna med, men det är inget problem för vår del, säger Staffan Tapper. Det finns även de som måste läsa upp sig på sommaren, men vi släpper dem inte förrän de är godkända.
Erfarenheterna från de år som denna verksamhet pågått är mycket positiva.
– Vi har förstås stor nytta av Barbro Sandor på Borgarskolan, som nästan skräddarsyr utbildningsschema för varje elev, säger Staffan Tapper.
MFF har byggt upp en egen modell för skolverksamheten, som säkert flera kommer att ta efter.
– Framför allt vill vi inte ha det som i England, där spelarna tvingas sluta skolan så fort de får kontrakt.
Minstingen i gänget är Alex Nilsson, som går första året på Borgarskolan.
– Det blir två eller tre dagar i skolan för min del, säger Alex.
Men slutresultatet ska inte bli sämre för den sakens skull.
– Jag räknar med att klara skolan på tre år.

 

     

Montessoriskolan bäst i franska
Foto: Matso Pamucina
Skånska Dagbladet 2009-03-12
För andra året i rad avgjordes Språk- och kulturolympiaden på Borgarskolan. I semifinalen för den franska omgången möttes Bergaskolan, Europaporten Mariaskolan, Söderkullaskolan och Montessoriskolan. De sista frågorna blev avgörande för Montessoriskolan som kammade hem första pris.
– Svåraste frågan var den om den här kvinnan som tydligen är politiker i Frankrike, säger Tove Ekelund vinnare av första priset i den franska omgången av tävlingen.
Kvinnan som Tove syftar på är Ségoline Royal, socialistpartiets presidentkandidat i valet 2007.

Arrangörer av den franska Språkolympiaden är Max Nordström Rydahl och Eduard Kapoun, gymnasieelever på Borgarskolan.
– Det har varit jätteroligt och ett bra initiativ för att öka intresset för språkstudier, säger Eduard Kapoun.
Tillsammans har Max och Eduard med hjälp av läroböcker, intervjuer med fransklärare och besök på skolorna plockat fram alla frågor i tävlingen.
Sydsvenska handelskammaren, en näringslivsorganisation är medarrangör till tävlingen.
     

Årets FN-rollspel på Malmö BorgarskolaÅrets FN-rollspel för Samhällsprogrammet årskurs 2 på Malmö Borgarskola pågår den 10-12 februari 2009!
 
I år är FNMB dubbelt så stort som vanligt med ca. 170 deltagare och jobbet med förberedelserna är redan i full gång. Vårt mål är att göra årets rollspel till det bästa någonsin. Programmet kommer att vara fullspäckat med såväl intressanta gästtalare såsom roliga "after debate activities".
Länken till FNMB's hemsida:
     

6 februari 2009
Av Lovisa Höök i SYDSVENSKAN
Applåder för ny skolmaskot
När Borgarskolans nya maskot dansade ner i matsalen vid lunch möttes den av vilda applåder och visslingar.

MALMÖ. Elevkårens ordförande Erik Månsson ropade stolt ut i megafonen att de som första skola nu kan stoltsera med en egen high school-maskot.
– Maskoten kommer kuta omkring på idrottsevenemang både internt och när vi tävlar mot andra skolor. Lagen kommer att kallas Borgar Bears. Vi hoppas att de andra skolorna följer efter, säger han.
– Snackar han om mackor eller, säger en tjej och tränger sig fram för att se vad som orsakat uppståndelsen.
– Åh, den är skitsöt. Jag visste att USA har maskotar på sina skolor, men jag hade ingen aning om att vi skulle få en, säger Susan Idris, som läser naturvetenskapliga programmet på Malmö Borgarskola.
  

2009-01-15
Våra siffror är glädjande mitt i finanskrisen. Utlånade böcker har ökat med nästan 25 procent under 2008 och besökssiffrorna visar att fler och fler hittar hit. I september kom drygt 800 per dag och i december var det mer än 1000 elever som dagligen läste tidskrifter, loggade in på datorerna, letade böcker och information eller pluggade hos oss.
 

eXTReMe Tracker
NYHETER

 

ARKIV:

 

NYHETER